Dövhall helt enkelt!
Igår var jag på föräldrarmöte på min sons förskola. En fröken berättade att det är vanligt att barn i tystnad samlar sina intryck under dagen tills föräldrarna kommer - då flödar orden fram hos barnet. Det är i hallen i förskolan som barnen pratar som mest och har massor att berätta. Jag satt där och kunde inte låta bli att le. Säkert trodde alla att jag log av ett minne med mitt eget barn – men sanningen är att jag log för jag tänkte: ”Underbart... underbart... vi döva har verkligen det underbara barnasinnet kvar!"
Filip Burman
Det är ju inte konstigt att vi döva fastnar lätt i hallen? ;)
Plus jag måste tala om att jag älskade den slutscenen i "Jag ser vad mitt barn säger", när Lukas vrider på huvudet till kameran...