Så här långt...

...har debatten tagit en väldig fart! Det är mycket bra och mycket sunt. Det har varit många reaktioner av skilda slag. Man får - och ska! - få ha olika åsikter. Även de missförstånd och misstolkningar som uppkommit är på sitt sätt bra för då klargörs problemet ytterligare. Om de inte direkt tyder på att man saknat egentliga argument.
Men! På det stora hela har det varit mycket givande!

Idag har jag fått ytterligare ett mail från Dövas Tidning, den här gången via ombud, där de ytterligare betonar de fel de anser att jag gjort samt de skäl de anser vara berättigade till att riva upp avtalet med mig. Det kommer DT att publicera på webbsidan så jag lämnar det åt sidan.

I det här mailet jag fick idag välkomnar de dock debatt och till råga på allt har jag nu blivit erbjuden att få skriva en artikel.
Men med villkor.
Den ska hålla sig till sakfrågan(genusperspektivet) och inte överstiga 1500 tecken med blanksteg.

Jag kommer av skäl som ni säkert förstår inte att skriva en villkorad och styrd text, inte i en tidning där redaktionen tar större hänsyn till sina arbetsgivare än till sina medlemmar och läsare - och särskilt inte där sagda tidning och organisation nu är föremål för min kritik.

Jag kommer att använda den här oberoende bloggen istället, och skickar nu en snabbt skriven textutkast till Mallan som under nästa vecka kommer att bättra på den och posta här.

Det här inlägget skriver jag också för att tala om att jag nu reser bort på en vecka, är åter hemma den sjuttonde juni. Då ser jag fram emot att fortsätta det här!

Under tiden: prata! klaga! diskutera! debattera!

Allt väl, gott folk!
/jenny

Allmänt | |
#1 - - Å:

För att motverka den s.k "acceptansen" som inte alls ska accepteras och för att något ska förändras i vår lilla värld, ska reaktioner framkallas genom drastiska åtgärder - helst något som ingen någonsin tidigare har gjort. Jag skiter fullständigt blankt i tillgångavägsättet här - intrång eller inte - nu är debatten väckt och den berömda krabbteorin kommer förmodligen till sin linda, och hoppeligen kommer den att söndras. Kommer nu modet att våga tänka nytt?



/"Kommer lärarna för oss eller för banklånet?/Loesje"

#2 - - maria:

HEJJA HEJJA HEJJA!!!

#3 - - X:

Det är skamligt pga jag inte vågar uppge mitt namn här. SÅ illa har det hela här gått till. Men jag skriver vad jag tycker.



DT skriver om förtroende som nu är förbrukat. Då upplever jag att om man jobbar för SDR eller Dövas Tidning ska man inte göra något vid sidan om som kan uppfattas som skadligt? Menar man även att inget i privatlivet får uppfattas som frånstötande för SDR? Hur långt ska det gå?



Självklart ska en medarbetare kunna kritisera, båda inbördes och offentligt!



Att DT skriver att de känner sig lurade och svikna uppelver jag båda som otroligt naivt och konservativt. Är inte DT farligt nära censur? DT är nog så oresonabela på grund av att de känner sig träffade och förmjukade. De ville nog hellre att denna debatten skulle hållas i tysthet.



Att förstora tillvägagångssättet är väldigt fånigt och korttänkt. Tänk istället STÖRRE och uppmärksamma genusskillnader som finns och göra alla medvetna om det!

#4 - - Sara:

För det första håller jag med X samt Malin Johanssons kommentar till Tomas inlägg om det som hänt i Dövas tidning (http://dovastidning.se/bloggar/tomas-blogg/entry/ett-forbrukat-fortroende.html)



För det andra tycker jag det är extremt tråkigt att personer inte "har rätt" till att uttrycka sina åsikter, utan att riskera reprimander (i detta fall ett rivet avtal). De personer som är engagerade i olika föreningar och sammanhang ska inte behöva vara rädda att säga sin mening bara för att döv-världen är såpass liten att de flesta vet vem personen är. Yttrandefrihet??



För det tredje syns det tydligt hur DT och SDR försöker förminska diskussionen och fokusera på en detalj som inte egentligen har någon betydelse. Om det nu skulle kunna sägas vara intrång, vilket det inte var, för jag gärna fram begreppet civil olydnad med Mahatma Gandhi och Martin Luther King som ikoner. Det är ju självklart ingen i maktposition som frivilligt ger bort den, eller delar med sig, till någon annan, så för att göra samhället jämställt behöver vi kvinnor som redan generellt sett är i underläge kämpa.



Fortsätt våga ta debatten och stå upp för vad ni tycker!!

#5 - - JennyS:

Hej och tack för era kloka inlägg, samtliga!

TYvärr verkar vi vara många som känner ungefär detsamma.

Jag skulle gärna vilja höra mer av er, jag tror att ni kan ha mycket att berätta OCH att bidra med (behövs!) så om ni vill så kan ni ta kontakt med mig på något sätt, det behöver inte vara öppet. Jag finns på Twitter och på Facebook

Ha en fin midsommar!

Upp