Lördagen den 2 juni 2012

Under SDR:s förbundsstämma gick jag in på hotell Scandic och lade ut kopior av teckningen ni kan se här bredvid, under kategorin "Mallansson". Jag postade sedan den samt texten här under till Dövas Tidning, vars svar ni bör läsa i sin helhet (den kommer nedan).

Vi (jag och Malin Beckman) vill nu publicera den på nätet, samt en text som förklarar varför jag gjorde som jag gjorde, och vad vi ville uppnå med det.

Vi hoppas på en öppen debatt i en tillåtande klimat, den här bloggen är en början.

/Jenny och Mallan

 

 

 

"Under helgen lade jag ut stenciler på borden och i mappar under SDR:s förbundsstämma. Stencilerna var utskrivna kopior av en satirisk teckning ritad av Malin Beckman och som lades ut på nätet (Facebook och Twitter) under en hastigt uppflammad diskussion om variationsrikedomen i SDR:s ledarskap genom åren.

Jag skulle vilja förklara denna till synes simpla aktion.

Jag ville flytta diskussionen till förbundsstämman. Till de direkt inblandade. Jag ville att man skulle titta på teckningen och irriteras över den. För visst är den irriterande? Den är till och med förolämpande. Kompetens sitter väl inte… där? Det tror jag inte att någon tycker.

Ändå är det ordet det första man får höra när man undrar om inte någon kandidat som anses värdig kan tänkas vara kvinna också. Kompetens. Kandidaten måste först och främst ha kompetens. Orden kvinna och kompetens tycks stå i något slags motsatsförhållande.

Vänder man på resonemanget kan man alltså dra slutsatsen att den gemensamma nämnaren mellan alla de ordförandena som SDR har haft till och med våra dagar är könet, och att kompetensen alltså kan sägas vara lika med könet? Ja visst är det förolämpande! Könskvotering är förolämpande.

Därför vill jag betona att jag verkligen inte är för någon slags kvotering. Jag önskar tvärtom en brytning av den nuvarande. En ordförande för Sveriges Dövas Riksförbund ska väljas för sin kompetens, och kandidaterna ska bedömas utifrån sina kvalitéer och potential. Nu säger jag inte att den nuvarande och hans föregångare inte haft något av det, verkligen inte. Jag ifrågasätter inte personerna eller valet av dessa, och inte heller deras individualitet. Men när personerna inom en viss befattning tycks väljas ur en homogen grupp är det dags att undra över urvalsprocessen och vad man tittar på där. Jag betvivlar som sagt inte den nuvarande och de föregående ordförandens kompetens. Jag funderar bara över om man inte kan ha missat kompetens på grund av den självklara vanan att titta efter den typiske ledartypen. För det är så vi alla fungerar, inte sant?

Jag upprepar mig; När jag pratar om Sveriges Dövas Riksförbunds nästa ordförande så pratar jag inte om kvinnlig kvotering. Jag pratar om ett slut på pågående kvotering.

Jenny Schöldt"




 

svaret från Dövas Tidning:

(xx har jag satt dit istället för namnet på en person som endast körde mig dit, hen har ingenting med detta att göra)

"Hej!
SDR:s förbundsmöte i Örebro ägde rum i en konferenssal. I lördags gick du och xx xx olovligen in i den och delade ut papperskopior av Malin Beckmans satiriska teckning. Ni ljög för hotellpersonalen när ni sa att ni hade glömt grejor i konferenssalen och att ni därför undrade om ni kunde få gå och hämta dem där. Det står dig fritt att uttrycka dina åsikter om SDR, men det du gjorde i lördags var intrång. Det kan vi inte acceptera. Och DT är en tidning som ges ut av SDR. Därför kan du inte få fortsätta som krönikör i DT. Vi blev besvikna och ledsna när vi fick veta att det var du. Du är en duktig skribent. Vi tycker att det är tråkigt att behöva riva avtalet med dig.
Vi tar inte in din insändare. Detta eftersom inget av ombuden tagit ta del av papperskopiorna. SDR avlägsnade dem. Däremot planerar vi att skriva kort om debatten om när SDR ska få en kvinnlig ordförande som blossade upp på Facebook och Twitter till nr 4.
Med vänlig hälsning,
Niclas Martinsson och Tomas Lagergren
Dövas Tidning"



mitt svar
"Hej,
jag är ännu kvar hemma så jag har tagit emot ert mail.
Jag vill svara snabbt och helt kort för att klargöra några saker:

1. Jag var ensam om detta. xx följde endast med andra gången och hon kände inte till min aktion förrän då jag bad henne köra mig till hotellet vid lunchtid. Så hennes namn ska bort från detta.
2. Jag ljög inte för hotellpersonalen. Jag bad en ur personalen att öppna dörren åt mig "för att jag måste dela ut några papper". Och jg har talat med hotellets personal i efterhand och bett om ursäkt för den besvär de har fått i och med detta. Den ursöäkten har accepterats. jag har också klargjort för SDR:s kanslifolk att det var jag som var ansvarig och ingen annan.
3. Jag accepterar inte att avtalet rivs på dessa grunder som ni nedan har givit.

Nu kommer jag att resa bort en vecka men jag vill gärna återkomma i denna fråga. 

Mvh
jenny schöldt"



Allmänt | |
#1 - - Andrew:

"Vänder man på resonemanget kan man alltså dra slutsatsen att den gemensamma nämnaren mellan alla de ordförandena som SDR har haft till och med våra dagar är könet, och att kompetensen alltså kan sägas vara lika med könet? Ja visst är det förolämpande! Könskvotering är förolämpande.



Därför vill jag betona att jag verkligen inte är för någon slags kvotering. Jag önskar tvärtom en brytning av den nuvarande."



Guilty by assosiation är inte ett bra sätt att få en saklig debatt. Speciellt som den är tagen ur luften! Ska ni göra något åt detta så påbörja lite grävande journalistik o leta upp vilka som satt i senaste valberedningen. Fråga ut de en och en, på vilka grunder de valde ut de olika kandidaterna. Sen kan ni gå bakåt i tiden så långt ni orkar. Först då har ni kött på benen och kan börja argumentera sakligt.



Jag ska säga dig att allt som oftast så är det kvinnorna själva som inte tror sig vara kompetenta nog. Jag vet ett flertal tillfällen, då jag föreslagit kompetent folk (män och kvinnor) till olika valberedningar eller diverse högre poster. Tyvärr är det så att kvinnorna allt som oftast tackar nej till att bli valda. När det sen kvarstår en majoritet av manliga kandidater ibland 100%. Så sjävfallet så blir resultatet därefter. Jag tycker att kvinnor ska släppa sin penisfixering och istället ska rannsaka sig själva, istället för att klanka ner på männen! Lite mera "YES,we can" och sen stå för det!

#2 - - Jenny S:

Hej Andrew,

Roligt att du kommenterat, och det är intressanta invändningar du kommer med.

Nej, guilty by assocation-argument är inte hållbara, men här har vi inte kommit med något sådant.

Det vi gjorde var att vända på ett märkligt resonemang som kanske i sig är en sorts omvänd guilty by assocation-argument. Den att en ordförande bör har kompetens, och att det givna kriteriet alltid ska tas upp när man talar om kandidater som är kvinnor, eller brist på kandidater som är kvinnor.

Du tycks också ha missat att själva poängen med det här inte är att få en kvinnlig ordförande, eller påstå att man medvetet hindrat, eller på något sätt gjort det svårt för, kvinnor att bli ordföranden?

Jag håller med dig om att det skulle sitta bra med en fundering och (journalistisk) granskning av hur valberedningen och utnämningen har fungerat hittills. Men! Vill man motbevisa att det lidit brist på kvinnliga kandidater kommer man att kunna göra det, det finns alltid undantag man kommer att kunna se att där funnits kvinnor som själva sagt nej och inte velat slå sig fram. Vad de haft för skäl vet jag inte, och jag vet inte heller vad de kandidater som tackat ja haft för skäl eller motivation till att göra det. Lika lite som jag vet vad de övriga (manliga) kandidaterna haft för att tacka ja, eller nej. Det jag vet är att det finns en statistisk överrepresentation av män på höga befattningar, och att samtliga ordföranden varit män. Det är ett mönster. Det är ett problem.

Vad jag här vill säga är (förutom att det verkligen varit en överrepresentation av endera kön )att man bemöter förslag på kandidater olika och att man kan fråga sig vad för krav och förväntan som man har haft på en ordförande in spe? Det där som kallas kompetens. En debatt om det vore mycket givande!

Upp