Klargöranden
Nej, jag anser inte att jag gjorde intrång på hotellet. Det var som jag sade: jag gick in via huvudentrén och bad en ur personalen att öppna dörren till kongressalen där stämman skulle hållas. Jag sade att det var för att jag hade papper som jag ville dela ut. SDR:s kanslist kom för övrigt in i salen samtidigt som jag gjorde det, och de första delegaterna kom då jag gick. Syftet med det hela var att snabbt få upp den här diskussionen från de sociala medierna (och gräsrötterna om man vill) till stämman.
När jag senare på förmiddagen inte uppfattade någon som helst reaktion eller fick några teckan på att man sett papprena (på twitterrapporterna inifrån) så anade jag att man tagit bort kopiorna. Då bestämde jag mig för att återvända till hotellet och på nytt försöka få kopiorna att nå delegaterna. Jag bad då om skjuts till hotellet och började lägga ut papprena i matsalen. Eftersom morgonens aktion var tänkt att göras i tystnad så att papprena i sig själva (inte jag som person) skulle väcka uppmärksamhet och diskussion så handlade jag så även den här gången. Det var då som hotellpersonalen upplyste mig om att de fått problem efter morgonens utdelning, så då tyckte jag att det var alldeles riktigt att jag skulle ta på mig ansvaret inför SDR. Vilket jag gjorde. Därefter bad jag hotellets personal om ursäkt.
Att jag inte stod och delade ut papprena öppet den andra gången kan man anse vara mindre genomtänkt. Det förtar dock inte syftet med aktionen, och jag tror fortfarande att den inte skulle ha fått rätt uppmärksamhet om jag stått där i hög person från början.
Låt oss diskutera bilden och texten istället för mitt tillvägagångssätt!
Jag vill dock tillägga att jag endast ett par dagar senare skickade in en förklarande text där jag öppet tog på mig ansvaret till SDR:s mediekanal - Dövas Tidning - men att de som ni nu vet valde att inte ta in.
Avtalet med Dövas Tidning gällde två Signerat-texter till varannant nummer av vårens papperstidningar, och den skulle gälla tillsvidare. Och ja, jag fick betalt för texterna (fast jag inte riktigt ser vad frågan om huruvida jag fick arvode skulle ha betydelse i det här?). I avtalet står att Dövas Tidning när som helst kan säga upp avtalet med mig. Något formellt fel har de därför inte gjort. De har gjort vad de har rätt till - och kan.
Jag vill betona att det här med att journalisterna på DT är män inte har med saken att göra!
Frågan är, menar jag, om de gjorde rätt i att säga upp avtalet med mig för att jag genomförde den här aktionen?
Frågan är också om det kan anses vara neutral journalistik att inte ta in min text, att inte tala med mig om mitt syfte. Att inte granska det texten och aktionen ville visa?
Att Dövas Tidning är utgiven som SDR:s medlemstidning vet vi, men vad är deras uppdrag?
- att journalistiskt bevaka frågor av särskilt intresse för teckenspråkiga
- att spegla den teckenspråkiga kulturen och den intressepolitiska debatten, nationellt och internationellt
- att utgöra ett forum för intressepolitisk diskussion och för kontakt mellan SDR:s medlemmar och förbundsledning
- att sprida relevant kunskap om den teckenspråkiga kulturen till omvärlden
Jag anser att de brustit mot de tre första målsättningarna.
Jag anser också att det inte är god journalistik att, vid sidan om allt som jag ovan skrivit, välja att helt ignorera
att skriva om min aktion (oavsett om den är rätt eller fel) och förminska frågan till att i nästnästa tidning helt kort skriva "om debatten om när SDR ska få en kvinnlig ordförande som blossade upp på Facebook och Twitter" (Här ser den uppmärksamma läsaren att de helt förbiser poängen med aktiopnen - att det inte ska handla om manliga eller kvinnliga ordföranden)
Med hälsningar
/jenny
Hej,
jättebra att du skapat denna plats för diskussion, och att du berättar vad som hänt. JAg tycker att du resonerar klokt kring din aktion - att målet var att föra in debatten i möteslokalen, att tillvägagångssättet kanske inte var det bästa men att vi inte egentligen ska ha fokus på just detta. För det riktigt intressanta här är reaktionerna du fått.
Man kan ju tycka att förbundsmötet borde vara glada över att få besök på mötet av engagerade medlemmar som vill lyfta en fråga. Man kan ju tycka att de ska våga bemöta dem, diskutera frågan och återkomma med något svar. Nu verkar det snarare som de blev skrämda av att ha blivit störda mitt i en privat fikajunta och var snabba med att skyffla ut orosmomentet. Ytterst märkligt att ombuden inte fick ta del av pappren som delades ut. Vad är poängen med organisationen om inte interaktionen med medlemmarna - oavsett på vilket sätt denna sker?
Man kan förstå deras ogillande över att man tog sig in i möteslokalen, ifall det funnits privata dokument framme eller vad vet jag, men i det stora hela låter det för mig tämligen harmlöst och inte särskilt brottsligt som man nästan får det att framstå som.
Framför allt är det väldigt bekagligt hur DT agerar - precis som du skriver ovan, att de inte ger denna debatt den utrymme den borde få men även att de inte bemöter din aktion och din insändare med dialog utan halshugger dig direkt. Och därmed förlorat en utmärkt skribent.
Jag hoppas du fortsätter skriva här eller någon annanstans!