Dövhallen

Som Dövhallen tidigare berättat om i tidigare luckor, skillnaderna är stora i landet. Beroendes på vart du bor i Sverige så påverkas dina rättigheter till att få tolk i olika skeenden i livet. Döva är ofrivilliga patienter dygnet runt, då tolktjänsten idag ligger under Socialdepartementet och relegeras av hälso- och sjukvårdslagen. Tolkfrågan är alltså en hälso- och sjukfråga. Men när vi döva väl vill vara patienter, vi kanske är sjuka, gravida, eller har skadat oss så hänvisas vi till vardagar, mellan kl 8-16. Det är alltså då tolkcentralerna har öppet.  Även öppettiderna varierar i landet.

Beredskapstolk finns utanför kontorstid. Men hur får du tag på en? I Dalarna ska en ringa till SOS Alarm och begära teckenspråkstolk. I Stockholm ska en ringa till Vårdguiden (via speciellt nummer). I Örebro ringer en till Region Örebro läns växel. I Östergötlands län ska en ringa till mobilnummer. Och så vidare. Ni ser, stora variationer. Inte heller är det lika i landet hur beredskapstolk fungerar. I vissa landsting finns jourlista med betald beredskap. Andra landsting har frivillig lista med icke betald beredskap. Hur sjukt är det? 

Sveriges Radios P3 uppmärksammade två fall i Norrland för ett år sedan, om Bengt som låg på sjukhus i tre dagar (hela sjuttiotvå timmar) utan tolk och om Eva som fick vänta på tolk i över ett dygn – efter att fått hjärtinfarkt. Välkommen till den krassa verkligheten, i dagens Sverige på 2010-talet liksom. Länk till artikel.

Som om det inte var nog, så läggs ett otroligt administrativt ansvar på döva. Vi kanske har en otrolig smärta, har skadat oss, eller fått infarkt och ändå läggs ofta beställningsansvaret på döva. Om en har tur och bor på rätt plats där det finns beredskapstolk så vet akuten eller akutvårdcentralen oftast inte hur de ska beställa tolk. Det finns flera fall där en akutmottagning har rakt ut sagt nej till att beställa tolk utan sagt att döva själv får ordna tolk. Eller ännu bättre – det finns fall då en har blivit inskrivna i akutmottagningen, fått en första preliminär undersökning. Sen väntar denna person några timmar på tolk, till slut säger hen till och frågar efter tolk som då får svar att akutmottagningen nyss har beställt pga de inte var säker på hur de skulle göra.

På tal om att få vara patient när en själv bestämmer för det; Dövas Tidning uppmärksammade samma fall som P3 och skrev artikel (länk) om det. De frågade då Tolkcentralernas arbetsledarförening (TALFÖR) och fick svaret från ordförande Magnus Sjögren som är chef för Örebros tolkcentral: ”Behovet av akut tolk på plats är relativt litet. Frivilliglistorna fungerar i de allra flesta fallen, vilket har gjort att de flesta landsting fortsatt använda dem.” 

Det fungerar så bra idag, varför skulle Sverige behöva ändra på systemet, eller ännu bättre ordna en nationell tolktjänst så det blir lika för hela Sverige? Nejdå vi behåller som det är idag.

Så döva måste tänka ett extra varv; ”Orkar jag jaga tolk, eller vänta flera extra timmar på att akuten ska klura ut hur de beställer tolk? Eller är det enklast att jag väntar tills det är vardag kl 08:00?”