Dövhallen

Lagen 3 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att landstinget ska erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Sen säger lagen inget mer om begreppet. När förarbetena gjordes till lagen (prop. 1992/93:159) påpekades det att vardagstolkning handlar om många situationer i vardagslivet som det inte är möjligt eller önskvärt att definiera. Därför förväntades det att landstingen i sin praktiska verksamhet ger begreppet vardagstolkning en sådan innebörd att döva m.fl. grupper verkligen kan få sina grundläggande behov av tolktjänst uppfyllda.

2008 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning av hur bestämmelsen om vardagstolkning används i tolkverksamheten och de skulle också tydliggöra vad som ingår i begreppet. Kartläggningen visade att en stor del av beställningar om vardagstolkning utförs. Men det har blivit allt svårare att få tolk till fritid och sociala sammanhang p.g.a. sjukvård och myndighetsbesök har prioriterats. Tolkcentralerna har blivit tvungna att ta fram sina egna prioriteringslistor och då har vardagstolkning ofta hamnat längst ned (emot vad intresseorganisationerna tycker). Kartläggningen upptäckte också då att döva har blivit allt mer aktiva, skaffat karriärer och har ett aktivare sociala liv samt större internationellt kontaktnät. Nähä är det sant? Följer döva samhällsutvecklingen? Det trodde då vi aldrig (ironi). Kartläggningen visade också att tolkcentralerna har problem med att klargöra betalningsansvaret i de fall det är oklart om landstinget ska stå för tolkkostnaderna. Ja du, det har vi sett och ofta upplevt förut. 

Jaha, så hur skriver tolkcentralerna idag om deras uppdrag? Vi googlade fram tolkcentralernas hemsidor. Här är vad de skriver själva:

Dalarna:
Begreppet vardagstolkning innebär tolkning i situationer som kan uppstå̊ i det vardagliga livet. 

Jönköping:
Man kan beställa tolk till alla förekommande situationer i vardagslivet. Hälso- och sjukvårdsbesök, arbetsplatsträffar, myndighetskontakter, familjeangelägenheter, fritidsaktiviteter och föreningsliv kan vara exempel på vardagstolkningar.

Skåne och Stockholm (nästan samma text):
Vi på Tolkcentralen ansvarar för det som kallas vardagstolkning. Vardagstolkning innebär tolkning i olika vardagssituationer som till exempel inom: hälso- och sjukvård, vissa arbetsrelaterade uppdrag, begravningar, dop och bröllop, fritid och viss samhällservice.

Örebro:
Tolkcentralen ansvarar för att ge länets invånare tolkservice i vardagslivet. Vi ger vardagstolkning i alla förekommande sammanhang, exempelvis sjukvårdsbesök, myndighetskontakter, arbetsplatsträffar.

På många tolkcentralers hemsidor står något i stil med: vi erbjuder kostnadsfri vardagstolkning till personer med dövhet, dövblindhet och hörselskada utan att utveckla vad det innebär. Vissa hemsidor uppger inte ens vilka uppdrag de erbjuder tolk till. 

Vardagstolkning är ett vagt begrepp kan en tycka. Vad innebär det mer i praktiken? Bland annat innebär det att kontakter med skolan som inte är undervisning, som föräldramöten och utvecklingssamtal, har delvis täckts av vardagstolkning, även om det lett till diskussioner mellan landstingens/regionernas tolkcentraler och skolhuvudmännen om vem som har betalningsansvar.

Tolktjänst i arbetslivet erbjuds dels inom ramen för landstingens/regionernas vardagstolkning, dels genom stöd från Arbetsförmedlingen. Vad tolkverksamheten ska stå för är t.ex. anställningsintervju, introduktion, arbetsplatsträffar.

Vardagstolkning gäller också kultur- fritids- och föreningslivet. Utbildning ryms inte inom vardagstolkning. Fast om det är en kurs som en går på i fritiden så är det vardagstolkning. Klurigt va? Dock tillhör sådana tolkuppdrag de lägre prioritetskategorierna inom vardagstolkningen som tidigare nämnt.

Av exemplen vi tog upp kommer vi senare i julkalender belysa problematiken kring. Som t.ex. få tolkar till föräldramöten, arbetslivet eller förtroendeuppdrag. Även om dessa räknas som vardagstolkning så gör alla tolkverksamheter i Sverige olika. Är det dessutom flera samordnare i en och samma tolkcentral så kan dessa samordnare göra olika sinsemellan.

Tydligen handlar det om tolkningsfråga om vad som ska omfatta ”vardagstolkning”. Tolktjänstutredningen (som vi skrev om den 1 december) föreslår att begreppet vardagstolkning upphör som begrepp vilket vi helt är för! Synd bara att vi verka få vänta väldigt länge på att lagen ska bli verklighet.