Dövhallen

Vilken morgon vaknade vi alla till. En döv vann America's Next Top Model. Det är som en dröm. Att en döv får uppmärksamhet. Troligen har ingen annan döv fått lika stor uppmärksamhet sedan Marlee Matlin vann en Oscar, då var det 1987. Nästan 30 år sedan!  

Vi alla är glada att Nyle vann, för hans egen skull, och för som han säger, dövsamhällets skull. Nu kan Nyle visa världen att döva är lika värda och har rätt till tillgänglighet som t ex textning på flygplan. Hurra!  

Men fungerade det med tolk over there för Nyle och Top Model? TV-bolaget står för tolkkostnader. Det gör bolaget som producerar Switched at Birth i Hollywood också. USA har ett annat system än vad vi har i Sverige men det finns en sak gemensamt. När det gäller att producera underhållning, både för film/TV och teater, så står produktionsbolaget för tolkkostnaderna. Det innebär att varje produktion måste planera in i budgeten om de vill ha en döv medarbetare. Det betyder också att de måste bestämma sig redan minst ett år innan om de ska ha döva med i teamet. Det är då budgetplaneringen lämnas in för godkännande innan produktionen börjar.  

Är det rättvist? Och hur mycket pengar handlar det om? 

Tolkbolag i Sverige tar normalt minst 650 kr i timpris och uppåt. Normalt tolkar en tolk inte 40 timmar i veckan utan upp till 20 timmar. Resten ska vara förberedelsetid och restid, till exempel. Låt oss räkna på ca 650 kr x 20 timmar. Det blir 13.000 kr som tolkbolag får in per vecka.  

Nu behöver vi en tolk tillgängligt i 40 timmar per vecka i 4 veckor till en inspelning. Det är 160 tolktimmar totalt. Det är till ett filmteam som består av bara 3 personer: fotograf, producent och ljudtekniker, varav en är hörande som inte är teckenspråkskunnig. Fotografens uppdrag är att filma. Ljudteknikerns är att kontrollera om ljudet är bra. Producenten eller reportern ser till att den röda tråden håller och har koll på vad som ska filmas. Tolkens uppdrag blir att förmedla i teamet. När inspelningen pågår så är det action, alla gör sitt. Döva har bara ögonen så det är logiskt att de har fullt fokus på vad det är de ska göra medan de jobbar. Logiskt sett innebär det att tolken bara tolkar vid vissa tillfällen då det är pauser eller korta repliker som är viktiga och behöver framföras nu. Med andra ord så förekommer det inte att tolken tolkar 8 timmar i sträck. Att teamet bara behöver en tolk är självklart.  

Men det som är intressant är att tolken kostar minst 650 kr per timme, och därmed är dyrast i teamet.  

Det finns flera olika tolkuppdrag inom underhållningsbranschen. Exempelvis kan det vara mycket ansträngande att tolka repetitioner med flera skådespelare i rummet och då behövs det två tolkar. Vågar inte tänka på hur mycket det kostar! Vem betalar? Ja, den som vill ha döva med i produktionen. Fin tanke men dyr konsekvens.  

Ett exempel är föreställningen Fame som fick pröjsa ut ca 1 miljon bara för tolkkostnader. Tänk er, pengarna skulle kunna gå till en ytterligare men mindre produktion för oss döva och hörselskadade. Nu fick pengarna istället gå till tolkarna.  

Ett annat konkret fall. En döv skådespelare blev erbjuden en roll av en hörande regissör till Stadsteatern. Det är en ära. Regissören tänkte inte på tolkkostnader och antog att det var något som t ex staten skulle stå för… Men det visade sig att produktionen själv var tvungen att bekosta tolkkostnader. Något som inte fanns beräknat i produktionens budget. Det blev förstås problem. Till slut ordnade det sig. Hur? Skådespelaren råkade vara finsk medborgare och därmed bekostade finska staten tolkkostnaderna. Vad skulle ha hänt om skådespelaren var svensk?  

Det visar klart och tydligt att det är svårare för döva svenskar att lyckas inom underhållningsbranschen där tolkkostnader måste bekostas av produktionen själv. Det handlar inte bara om att lyckas – det handlar också om att få hörandes uppmärksamhet – precis som Nyle fått!  

Ett konkret fall från en av oss i Dövhallen, när det gäller tillgänglighet och att vara fullt delaktig: Jag har gjort flera inspelningsresor utan tolk – inte frivilligt men det kostar så jag har lärt mig att kunna klara mig utan tolk. Det blir merarbete ja, men jag har vant mig. Vid ett tillfälle råkade jag ha en finsk medborgare med i teamet och fick då veta att det är möjligt att få tolk till inspelningsresor för finska medborgare. "Wow, det måste vi prova" tänkte jag, så medarbetaren beställde tolk, trots att vi redan var i ett annat land och hade påbörjat inspelningen. Efter bara två dagar anlände två finska tolkar. Ni kan inte ana hur det kändes. Jag bokstavligen gapade! Det var första gången jag förstod hur det är att vara fullt delaktig. Och det är… så himla sköööönt! Heder åt det finska tolksystemet!