Dövhallen

Nysam har samlat in underlag från alla tolkcentraler i Sverige till denna rapport.

I denna rapport finns det statistik för allt från tolkanvändarna till tolkuppdrag, här kan vi se hur stor andel av beställningarna som är arbetsrelaterade.
Rapport för tolkcentraler 2014 innefattar inte Blekinge, Jämtland, Kronoberg, Skåne, Värmland och Västra Götaland då dessa inte har lämnat in data för året 2014. Tyvärr innebär det att vi inte kan använda dessa landsting i jämförelsen utan får ta till de landsting som finns.

Utdrag från Nysam, Tolkcentraler 2014 sid 3

”1. Om Nysam

Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom vård och omsorg. I 20 års tid har vi tagit fram nyckeltal för jämförelse och uppföljning och har därigenom stimulerat till diskussion, förändrings- och förnyelsearbete. Syftet med Nysam är att deltagarna ska få:

• Ökad kunskap om den egna och andras verksamheter

• Idéer kring nya arbetssätt och metoder

• Mätbart utgångsläge för förbättringsarbete

• Bekräftelse och bevis på sådant som fungerar bra

• Informellt erfarenhetsutbyte med kollegor från hela landet

Idag tar Nysam fram nyckeltal för ett trettiotal utvecklingsgrupper inom olika specialitetsområden. Grundata samlas in årligen och två gånger per år samlas verksamhetsrepresentanter för att jämföra sina verksamheter och diskutera utmaningarna inom respektive specialitet.

Deltagarna i utvecklingsgrupperna påverkar vilken data som samlas in, hur den definieras, vad som jämförs och hur underlaget presenteras. Det är även delta­gande verksamhetchefer som ansvarar för att insamlad data är korrekt och följer överenskomna definitioner. Data i Nysams rapporter är därigenom kvalitetssäk­rad och deltagande verksamheter är väl förtrogna med varifrån informationen är hämtad.

I rapporterna redovisas nyckeltal rörande aktiviteter, resurser, produktivitet, kvalitet, utbildningsnivå, personalsammansättning och medicinsk praxis. Andra data samlas in mer sällan beroende på behov och fördjupningar som görs. Rap­porten inkluderar även information om organisatoriska skillnader (profilbeskriv­ning); information som kan användas för att välja lämpliga jämförelseparter.

Denna rapport beskriver utvecklingen för tolkcentraler. Nysams utvecklings­grupp för tolkcentraler etablerades våren 2007 och träffas 2 gånger per år. Tolk­centralernas första nyckeltalsrapport baserat på 2010 års data publicerades i juni 2011.

Genom att flera tolkcentraler använder mer avancerade bokningssystem, förbättras möjligheterna att rapportera in exaktare data.

Stockholm, Maj 2015”

För det första så baseras statistiken på antal tolkanvändare per 100 000 invånare. Varför, undrar säkert många. Det beror nog på att rapporten byggs på andel invånare det finns i Sverige och att övriga rapporter omfattar alla invånare i Sverige från 0-150 år medan i Tolkcentralens rapport ska egentligen endast omfatta tolkanvändare vilka i dessa fall är vi som använder teckenspråks/dövblindtolk, skrivtolk/vuxendövtolk och TSS-tolk. Hörande som i många fall behöver tolk för att kommunicera får inte beställningen noterad på sig.

Se Profilbeskrivning, punkt 3.2 sid 10 för befolkning- och geografidata.  
Några exempel och dessa landsting har jag valt att använda i min jämförelse:
Stockholm län                             2 198 000 invånare
Örebro län                                    288 000 invånare
Västerbotten län                         262 263 invånare
Västernorrland län                    243 061 invånare
Dalarna län                                    278 903 invånare
Östergötland län                        442 105 invånare

Utifrån dessa siffror kan vi få fram antalet tolkanvändare tillsammans med statistiken 5.2 Tolkanvändare. Antal tolkanvändare som använt tolk per 100 000 invånare i länet

     

I tabellen ser vi att Örebro har högst andel döva per 100 000 invånare. Men det innebär inte att de har flest tolkanvändare i Sverige.                 

Här räknar vi ut antalet tolkanvändare per landsting.
Stockholm har 70 användare per 100 000 invånare. Nu kan vi multiplicera 70 med 21,98 (för folkmängden i Stockholm på 2 198 000 invånare) och får fram totala 1538 stycken som använder tolk i Stockholm.
Se uträkningarna här:

·         I Örebro bor 288 000 invånare. Enligt statistiken har Örebro län 325 användare per 100 000. Så jag får fram summan: 325 * 2,88 = 936 st.

·         I Västerbottens län bor 262 263 invånare. Enligt statistiken har Västerbottens län 155 användare per 100 000. 155* 2,62 = 406 st.

·         I Västernorrlands län bor 243 061 invånare. Enligt statistiken har Västernorrlands län 145 användare per 100 000. 145* 2,43= 352 st.

·         Dalarnas län 278 903 invånare. Enligt statistiken har Dalarnas län 85 användare per 100 000. 85* 2,79 = 237 st

·         Östergötlands län 442 105 invånare. Enligt statistiken har Östergötlands län 50 användare per 100 000. 50*4,43= 221 st.

Stockholm: 1538 tolkanvändare
Örebro: 936 tolkanvändare
Västerbotten: 406 tolkanvändare
Västernorrland: 352 tolkanvändare
Dalarna: 237 tolkanvändare
Östergötland: 221 tolkanvändare

Fördelning tolkanvändare per ålderskategori

Här tar vi endast upp snittet för hela Sverige (benämns Riket i statistiken). 0-19 år 7,3 % (Inte så konstigt? De går i skolan, 95 % har hörande föräldrar som säkert inte känner till att en kan boka tolk till alla möjliga grejor?). 20-34 år gammal 16 %. 35-64 år, 40 %. 65-79 år 24 %. >80 år 13 %.

5.3 Beställda tolkuppdrag

Antal beställda tolkuppdrag per 100 000 invånare

·         I Örebro bor 288 150 invånare. Enligt statistiken har Örebro län 4985 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 4985 * 2,88 = 14097 stycken tolkuppdrag.

·         I Västerbottens län bor 262 263 invånare. Enligt statistiken har Västerbottens län 1933 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 1933 * 2,62 =5064 st.

·         I Västernorrlands län bor 243 061 invånare. Enligt statistiken har Västernorrlands län 1520 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 1520 * 2,43 =3693 stycken .

·         I Dalarnas län bor 278 903 invånare. Enligt statistiken har Dalarnas län 1354 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 1354 * 2,79 =3778 stycken.

·         I Östergötlands län bor 442 105 invånare. Enligt statistiken har Östergötlands län 424 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 424 * 4,42 = 1874 stycken.

·         I Stockholms län bor 2 198 000 invånare. Enligt statistiken har Stockholms län 1151 beställda tolkuppdrag per 100 000. Så jag får fram summan: 1151 * 21,98= 25298 stycken.

Örebro: 14097 stycken tolkuppdrag
Västerbotten: 5064 stycken tolkuppdrag
Västernorrland: 3693 stycken tolkuppdrag
Dalarna: 3778 stycken tolkuppdrag
Östergötland: 1874 stycken tolkuppdrag
Stockholm: 25298 stycken tolkuppdrag.

5.4 Utförda tolktimmar

Antal utförda tolktimmar per 100 000 invånare i länet

Här kan ni se att Örebro ligger högst, men efter uträkningarna ligger Stockholm högst med 54268 timmar för stockholmare. Se tidigare uträkningar som exempel.

5.6 Resurser

Totalkostnader i kronor (exklusive overhead) per utförd timme

Örebro ligger lägst med ca 750 kr/tolktimme. Totalkostnader innebär administrativ kostnad, kostnad för resetid och föreberedelsetid (se 5.7  Produktivitet, Uppdragsrelaterad tid per utfört tolkuppdrag för andel förberedelsetid och resetid).
Lite märkligt med tanke på att Örebro TC tar 650 kr/timme (Offertförfrågan 2014). Så det är hög successrate tack vare att de kunnat fylla ut tolkarnas arbetstid med bildtelefoni. Rapport år 2018 blir intressant att läsa då Örebro TC (i samarbete med landsting i Gotland, Halland, Kalmar, Norrbotten, Södermanland, Uppsala och Östergötland) överlämnar bildtelefoniverksamheten till Evantia from 1 juli 2016. 2017 blir missvisande då första halvåret har landstinget sin bildtelefoniverksamhet kvar. Så först året 2018 kan vi se Örebros verkliga kostnader och utifrån det jämföra med resterande landsting.

Fördelning intäkter

·         Örebro: Landstingsbidrag: 54 % Statsbidrag: 21 %  Sålda tjänster till andra landsting: 4,2 %  Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni): 22 %

·         Västerbotten: Landstingsbidrag: 56 % Statsbidrag: 25 %  Sålda tjänster till andra landsting: 5 % Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni): 14 %

·         Västernorrland: Landstingsbidrag: 44 % Statsbidrag: 34 % Sålda tjänster till andra landsting: 1,8 % Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni): 20 %

·         Dalarna: Landstingsbidrag: 55 % Statsbidrag: 32 % Sålda tjänster till andra landsting: 7,7%  Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni): 5,2%

·         Östergötland: Landstingsbidrag: 60 % Statsbidrag: 26 % Sålda tjänster till andra landsting: 7,3 % Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni):  7,7%

·         Stockholm: Landstingsbidrag: 60 % Statsbidrag:33%  Sålda tjänster till andra landsting: 6,5% Övriga sålda tjänster (ej bildtelefoni): 0,4 %

Intäkterna från bildtelefoni ingår inte, där kan vi tyvärr inte se hur stor andel av intäkterna går till respektive landsting.
Övriga sålda tjänster kan vara översättningsarbete, TV tolkning (tex TV4) och arbetsplatstolkning där arbetsgivaren betalar.

Utförande av beställda tolkuppdrag totalt (inkl även tolkuppdrag som beställts senare än 48 timmar innan tolkuppdragets starttid).

I Örebro ligger tolkbristen på 4,5 %
I Västerbotten ligger tolkbristen på 3,2%
I Västernorrland ligger tolkbristen på 4,3 %  
I Dalarna ligger tolkbristen på 1,9 %
I Östergötland ligger tolkbristen på 3,9 %
I Stockholm ligger tolkbristen på 3,4 %

Vad kan vi göra?
Det finns tolkbrukarrådet i många landsting, syftet med brukarrådet är att öka brukarnas inflytande över verksamheten. I detta fall, vi tolkanvändarnas inflytande över Tolkcentralens verksamhet. Där kan vi påverka. De som sitter i tolkbrukarrådet kommer oftast från hörselorganisationer som lokalföreningar för döva, hörselskadade, dövblinda och vuxendöv.

Källhänvisning
www.nysam.com Klick på fliken RAPPORTER. Välj Tolkcentraler 2014.