Dövhallen

Vad är ansvars- och finansieringsprincipen? Mycket krångligt ord och innebörden är också väldigt krånglig.

 

Vi tar oss till historiens början, nämligen året då propositionen (prop 1999/2000:79, vassego att googla) lades fram för att förbättra ”handikapp-politiken” som det hette då;

 

 

Det var fina (och väldigt fina) ord. Att ALLA (typ institutioner, myndigheter och så vidare) skulle ta sitt ansvar. Att regeringen var tvungen stifta en diskrimineringslag år 2014 för att otillgänglighet är diskriminerande förtäljer ej historien.

 

Nu fokus på sakfrågan; ansvars- och finansieringsprincipen: VAD BETYDER DET I PRAKTIKEN?

 

Jo du, inom tolktjänst så allt som inte räknas som vardagstolkning ska belasta andra betalningsinsatser. Rent principiellt mer rättvist för alla (hurra för rättevisepolitik) men det finns många problem som redan avhandlats i Dövhallens julkalender (och vi är bara på 7:e lucka, kalas kalas) fast utan att nämna begreppet ANSVARS- OCH FINANSERINGSPRINCIPEN. Att samhällsaktörer ska bära kostnader typ t.ex. instutitionerna, riksdagen, you name it….

 

Men vad händer om vi kräver ideella organisationer, småa frigrupper/produktionsbolag/fattiga kommuner/ bla bla ska betala SIN DEL för att döva och hörselskadade och personer med dövblindhet ska kunna vara en del av den demokratiska arenan i samhället? Vara en aktiv fritidspolitiker, gå på kvällskurs typ ABF-kurs, titta på barnens luciatåg på förskolan, bli intervjuad av ett radiobolag, delta i en lansering av en kompis projekt...

 

Där ska alla som bedriver såna här verksamheter som bidrar till att döva och hörselskadade vill delta BESTRAFFAS. Så kan ansvars- och finanseringsprincipen kännas, som en börda.

 

DE SKA BETALA för tolkar – allting utanför ”vardagstolkning”.

 

Tolkcentralerna idag har satt i system att konsekvent säga nej till beställningar där olika insatser ”ska stå för kostnader” (ja DE TAR INTE EMOT BESTÄLLNINGAR OCH DÄRMED BEHÖVER DE INTE SKRIVA IN DESSA I STATISTIKEN SOM EJ GENOMFÖRDA UPPDRAG, JIPPI ETT GENIDRAG). Att statistiken blir missvisande behöver vi inte gå närmare in på.

 

I den dära berömda tolktjänstutredningen som fallerade totalt (En samlad tolktjänst, SOU 2011:83 pdf fil för er intresserade En samlad tolktjänst, SOU 2011:83 (pdf 2 MB)) fanns det förslag på hur dela upp ansvars- och finansieringsprincipen och när får den gälla osv, även om flera har reagerat på förslaget kring förslaget har denna fråga inte fått chansen att utredas närmare, för utredningen skickades aldrig ut på remiss. Alls.

 

Utan den fick utredas på nytt internt i Socialdepartementet, men det fallerade också. Brist på kompetens där i regeringskansliet kanske?

 

MEN, de flesta tolkcentraler har av någon anledning hänvisat till ansvars- och finansieringsprincipen som om det var beslutat, och systematiskt satt in i denna princip i sina verksamheter.

 

Det kommer flera historier om vad ansvars- och finansieringsprincipen ställt till.